Trender för ANC, pH och oorganiskt aluminium i markvatten under 25 år

Syraneutraliserande förmåga (ANC) i markvatten

Nedan visas den syrabuffrande förmågan, ANC, för två olika tidsperioder (medianvärden), 1996/97 - 1998/99 och 2019/20 - 2021/22 samt tidstrenderna under den 25 år långa tidsperioden. Gradienten i ANC över Sverige är tydlig 1996/97 - 1998/99, med negativa värden i större delen av sydvästra Götaland.

Variationen mellan olika platser på korta geografiska avstånd för ANC är relativt liten. För perioden 2019/20 - 2021/22 kvarstår negativa värden för ANC främst i Götaland. Antalet mätplatser är begränsat under båda perioderna. Förändringen i ANC över 25-årsperioden varierar, med statistiskt säkerställda ökningar och minskningar liksom platser utansäkerställd förändring. Läs mer om trender för ANC i markvattnet här.

ANC, ”Acid Neutralising Capacity” (syraneutraliserande förmåga) beräknas som starka basers katjoner (Ca2+, Mg2+, Na+, K+) minus starka syrors anjoner (SO42-, NO3-, Cl-) räknat i ekvivalenter. Positivt värde utgörs av syra­buffrande vätekarbonat och organiska anjoner. Negativt värde uttrycker aciditet. ANC i avrinnande vattnet bör vara betydligt över 0 när det når vattendragen.

ANC (Acid Neutralizing Capacity) i markvattnet, 1996/97–1998/99 och 2019/20–2021/22 (medianvärden) samt signifikanta trender för provytor inom Krondroppsnätet med långa tidsserier: blåa uppåtgående pilar för signifikant ökande ANC-värden, svarta pilar för ej signifikanta trender och röda nedåtgående pilar för signifikant minskande ANC-värden.

pH i markvatten

Nedan visas den geografiska fördelningen vad gäller pH i markvattnet under två olika tidsperioder, 1996/97–1998/99 och 2019/20–2021/22, samt resultaten från en statistisk analys av tidstrenderna under den 25 år långa tidsperioden. En röd pil snett nedåt visar en statistiskt säkerställd minskning, en blå pil snett uppåt visar en statistiskt säkerställd ökning, en grå horisontell pil visar att det inte har varit någon statistiskt säkerställd förändring. Prover där provvolymen understigit 50 ml är inte inkluderade.

Bedömningen av vid vilket pH som markvattnet kan anses vara försurat beror till viss del på vilken berggrund som området har. Ett pH under4.5 anses dock i de flesta fall indikera kraftig försurning, medan pH i området 4.5—5.0 kan indikera risk för försurning.

Gradienten över Sverige i början av tidsperioden är tydlig, med lägst pH i sydväst och högst i norr. Variationen mellan olika platser på korta geografiska avstånd är relativt liten. Förändringen i pH över 25-årsperioden varierar, med statistiskt säkerställda både ökningar och minskningar samt med platser utan säkerställd förändring.

pH i markvattnet, 1996/97–1998/99 och 2019/20–2021/22 (medianvärden) samt signifikanta trender för provytor inom Krondroppsnätet med långa tidsserier: blåa uppåtgående pilar för signifikant ökande pH-värden, svarta pilar för ej signifikanta trender och röda nedåtgående pilar för signifikant minskande pH-värden.

Oorganiskt aluminium i markvatten:

Nedan visas halter av oorganiskt aluminium (oorgAl), för två olika tidsperioder (medianvärden), 1996/97 - 1998/99 och 2019/20 - 2021/22 samt tidstrenderna under den 25 år långa tidsperioden. Gradienten över Sverige är tydlig 1996/97 - 1998/99, med högst halter i sydväst.

Förändringen i oorganiskt aluminium över 25-årsperioden varierar, med statistiskt säkerställda både ökningar och minskningar samt med platser med ingen säkerställd förändring.

Oorganiskt aluminium i markvatten används ofta som indikator på försurningstillståndet. Gränsen 0.4 mg oorganiskt aluminium per liter har föreslagits som kritisk gräns och syns i figuren som en gul, orange eller röd prick.

Koncentrationer av oorganisk aluminium i markvattnet, 1996/97–1998/99 och 2019/20–2021/22 (medianvärden) samt signifikanta trender för ytor med långa tidsserier: röda uppåtgående pilar för signifikant ökande koncentrationer, svarta pilar för ej signifikanta trender och blåa nedåtgående pilar för signifikant minskande koncentrationer.