Om Krondroppsnätet

I dag bedriver Krondroppsnätet mätningar på cirka 60 ytor i brukad skog och på öppet fält över hela landet. Vi mäter ett stort antal parametrar och ämnen i nedfall (deposition), markvattenkemi och lufthalter.

Sedan starten 1985 har forskare inom Krondroppsnätet följt utvecklingen av atmosfäriskt nedfall av luftföroreningar och dess påverkan på markvattenkemi i skogsekosystem runt om i Sverige. Nedfallet bidrar till problem med exempelvis försurning och övergödning av mark och ytvatten. Nedfallet av försurande ämnen har minskat kraftigt men på grund av ett tidigare högt nedfall kommer försurningsproblemet att finnas kvar under lång tid framöver.

Framtidsprojektioner för kvävenedfall pekar på att upplagringen av kväve i skogsmarken kommer att fortsätta i de södra och mellersta delarna av Sverige. Det bidrar till vegetationsförändringar och övergödning av våra ytvatten. Klimatförändringar och ett intensifierat skogsbruk kan få stora effekter på återhämtning från försurning och risken för kväveutlakning till sjöar och vattendrag.

Uttag av biomassa ger nya utmaningar

Vi står inför en utmaning med en mer biobaserad samhällsekonomi där efterfrågan på biomassa från skogen ökar. Ett ökat uttag av biomassa i samband med skogsavverkning medför även att buffrande näringsämnen försvinner från skogsekosystemen, ämnen som skulle ha medverkat till en återhämtning från försurning om de hade fått finnas kvar. Krondroppsnätet syftar till att fortsatt följa upp hur framtida utsläpp av luftföroreningar, det förändrade skogsbruket och klimatförändringen påverkar nedfall och kvaliteten på avrinnande vatten i Sveriges skogar.

Modellberäkningar för jämförelser

Det övergripande syftet med Krondroppsnätet är att beskriva miljötillstånd, regionala skillnader, utveckling i tiden samt effekter av nedfall av försurande och övergödande ämnen på skogsekosystemen i Sverige. Utöver nedfallsmätningarna utförs även markvattenkemiska provtagningar och analyser av lufthalter på provytorna. I några fall provtas även avrinnande ytvatten. Metodiken följer nationell och internationell standard. Inom Krondroppsnätet sker även en löpande metodutveckling för att öka metodernas precision vilket krävs allteftersom det atmosfäriska nedfallet minskar i omfattning. Under senare år har olika typer av modellberäkningar utvecklats som används i jämförelse med mätresultaten och för att ta fram prognoser och scenarier för framtiden.

Krondroppsnätets mätningar utgör en del av underlaget för det regionala och nationella miljömålsarbetet. Arbetet drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Lunds universitet och drivs med en långsiktig finansiering från bland andraluftvårdsförbund, länsstyrelser och Naturvårdsverket. 2021 startade en ny programperiod som sträcker sig fram till 2026. Se karta nedan för var mätningarna är placerade i Sverige. Nedan finns även en illustration över de olika mättyperna som bedrivs inom Krondroppsnätet.

Försurning och skogsdöd – hur allt började

I slutet av 1960-talet uppmärksammades försurningsproblemet för första gången i Sverige. Fokus låg då framförallt på försurade sjöar och fiskdöd. I början av 1980-talet tillkom en ny dimension i försurningsdiskussionerna, då skogsdöd blev en het fråga. Detta föranledde starten av Krondroppsnätet 1985, vars huvudsyfte var övervakning av nedfall och markvattenkemi i skog. Krondroppsnätet har nu löpt i nästan 40 år.

Läs mer om historiken här: Krondroppsnätet 1985-2015 – tre decennier med övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmark Länk till annan webbplats.