Till startsida

|  Hem  |  Rapporter  |  Nyheter  |  Kontakta oss  |  Externa länkar  |

Depositionskarta kväve

 

Den övre kartan visar uppmätt nedfall av oorganiskt kväve (nitrat + ammonium) med nederbörden till öppet fält (våtdepositionen) under två tidsperioder 1996/97 och 2015/16 samt resultatet av statistisk analys av förändringen mellan dessa år. Statistisk analys är gjord med Mann-Kendall-metodik för de mätplatser där mätningar fanns både 1996/97 samt 2015/16.

Den nedra kartan visar beräknat totalt nedfall av oorganiskt kväve till granskog (baserat på mätningar med strängprovtagare) för de tre hydrologiska åren 2013/14, 2014/15 och 2015/16. Interpolering har utförts med Kriging, baserat på beräknade data för 26 platser (2013/14), 27 platser (2014/15) och 28 platser (2015/16) över landet, vilka illustreras med svarta punkter.

Kväve har länge varit centralt inom skogsbruket, eftersom bristen på kväve generellt sett begränsar tillväxten och därmed produktionen. Kvävecykeln i skogsmark spelar en viktig roll i flera av miljökvalitetsmålen: Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Begränsad klimatpåverkan, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar, Levande sjöar och vattendrag samt Myllrande våtmarker.

Relativt låga doser av kväve påverkar markvegetationens sammansättning i skog och myr enligt studier i skogsmark i norra Sverige, där kvävenedfallet är nära bakgrundsnivån samt enligt studier på myrar. I områden mer exponerade för kväve är det största problemet risken för höga halter i yt- och grundvatten, utlakning, försurning och övergödning. Kväve och kol är nära sammanlänkat i allt organiskt material, och kvävecykeln påverkar därmed kolinbindningen, samt även avgången av växthusgaser.

IVL Svenska Miljöinstitutet AB | Information om Cookies | © IVL