Till startsida

|  Hem  |  Rapporter  |  Nyheter  |  Kontakta oss  |  Externa länkar  |

Depositionskartor kväve


Nedan visas en karta över det uppmätta kvävenedfallet med nederbörden till öppet fält respektive en geo­grafiskt interpolerad karta över det beräknade totala nedfallet av kväve till barrskog under 2018/19 för hela landet. Metoden för att beräkna det totala nedfallet av kväve till barrskog beskrivs härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Totaldepositionen av oorganiskt kväve i Sverige under det hydrologiska året 2018/19 varierade mellan 1 kg per hektar och år i norr och 21 kg per hektar och år i sydväst, Figur B, vilket är betydligt högre än nedfallet på öppet fält, Figur A, framför allt i södra Sverige. Totaldepositionen överskred den kritiska belastningen för övergödande kväve i barrskog (5 kg per hektar och år) i hela Götaland och i sydvästra delen av Svealand under det hydrologiska året 2018/19.

Kväve har länge varit centralt inom skogsbruket, eftersom bristen på kväve generellt sett begränsar tillväxten och därmed produktionen. Kvävecykeln i skogsmark spelar en viktig roll i flera av miljökvalitetsmålen: Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Begränsad klimatpåverkan, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar, Levande sjöar och vattendrag samt Myllrande våtmarker.

Relativt låga doser av kväve påverkar markvegetationens sammansättning i skog och myr enligt studier i skogsmark i norra Sverige, där kvävenedfallet är nära bakgrundsnivån samt enligt studier på myrar. I områden mer exponerade för kväve är det största problemet risken för höga halter i yt- och grundvatten, utlakning, försurning och övergödning. Kväve och kol är nära sammanlänkat i allt organiskt material, och kvävecykeln påverkar därmed kolinbindningen, samt även avgången av växthusgaser.

IVL Svenska Miljöinstitutet AB | Information om Cookies | © IVL