Till startsida

|  Hem  |  Rapporter  |  Nyheter  |  Kontakta oss  |  Externa länkar  |

Kväveackumulering

Här visas kväveackumulering i granskog vid stamuttag. Färgade områden är alla typer av skogsmark medan vita områden är mark med annan markanvändning. Beräkningen är baserad på 5600 granytor inom Riksinventeringen för skog (RIS) i Sverige och resultatet har därefter interpolerats till rutor på 5x5 km.
Kväveackumulering i skogsmark kan utgöra en viktig del vid uppföljning av indikatorn Tillförsel av kväve till kusten och kopplar även till formuleringen att skogsmarken i ett generationsperspektiv ska ha "ett näringstillstånd som bidrar till att bevara den naturliga artsammansättningen". Kväveackumulering innebär en risk för förändringar i vegetationens sammansättning och hög kväveackumulering innebär även en risk för förhöjd utlakning av kväve till ytvatten. Eftersom skogmark täcker så stor del av landytan i Sverige skulle en förhöjd utlakning kunna bidra påtagligt till kvävetillförseln till kusten. Kväveackumulering i skogsekosystemet kan beräknas som flöde in i systemet minus flöde ut ur systemet. Intern-cirkulationen av kväve i systemet, det vill säga utbyte mellan mark och vegetation, räknas inte med i denna typ av massbalans, utan endast det kväve som tillförs till systemet eller bortförs från systemet. Formeln som använts i beräkningarna som presenteras här, och som gäller väldränerad skogsmark, lyder:

                 Ackumulering = Nedfall + Fixering - Utlakning - Skördeförluster

Denitrifikationen har försummats i och med att beräkningarna gäller enbart väldränerad skogsmark.

Markvattenmätningarna inom krondroppsnätet visar att det är vanligt med förhöjda halter av nitratkväve i markvattnet i områden med en hög kväveackumulering. Läs mer här.

IVL Svenska Miljöinstitutet AB | Information om Cookies | © IVL